Ovanför polcirkeln, cirka fyrtio kilometer utanför Kiruna, ligger Esrange Space Center — en av endast två rymdbaser i Europa och en av få liknande anläggningar i världen. Anläggningen har varit i drift i över 50 år, sedan den första raketuppskjutningen gjordes den 20 november Basen är omgärdad av ett 20 km² stort markområde samt ett nedslagsområde på omkring 5 km² där raketer kan landa ostört. Idag används Esrange främst för uppskjutningar av sondraketer för forskning i mikrogravitation och atmosfäriska förhållanden. Härifrån släpps även stratosfäriska ballonger iväg för astronomisk och atmosfärisk forskning och släpptester från hög höjt. Sedan starten har över obemannade forskningsraketer skjutits upp och stratosfäriska ballonger släppts upp från basen. Anläggningen utgör även en av världens största civila satellitmarkstationer som fungerar som navet i ett globalt nätverk av stationer som navigerar, följer och hämtar ner data från satelliter i omloppsbana runt jorden.
Dela artikel: Året var I april gjorde Jurij Gagarin sin rymdfärd ett varv runt jorden. Den 25 maj höll president Kennedy sitt berömda tal där han satte upp målet att landa på månen före utgången av Den 14 augusti, blott 81 dagar efter Kennedys "måntal", togs Sveriges första blygsamma stegen ut i rymden. Från ett uppskjutningsrör i en skogsglänta i Nausta i Lappland sändes en liten Arcas-raket upp av en brokig skara sommarlediga studenter, ingenjörer och forskare från högskolor, statliga verk och företag. En av dessa studenter var Fredrik Engström som blev Rymdbolagets första direktör. Ett moln på 80 kilometers höjd Målet med den första uppskjutningen var att skapa ett konstgjort nattlysande moln på ungefär 80 kilometers höjd. Under ett antal år hade den Meteorologiska Institutionen vid Stockholm Universitet intresserat sig för dessa moln och när billiga forskningsraketen blev tillgängliga i slutet av talet argumenterade institutets chef, professor Bert Bolin, och andra svenska forskare framgångsrikt för ett raketprogram för att utforska dessa och andra fenomen i den övre atmosfären.